0

En notis som kunde ha blivit en dödsruna…

Här en händelse om vad som inträffade för sjuttioett år sedan. Vid fyra års ålder kunde mitt liv tagit slut. Notisen här från Ålandstidningen är något felaktig då den säger att jag hade sällskap med andra barn. Detta stämmer inte då jag knallade ned till hamnen helt ensam.

Jag såg båtarna från backen på Skillnadsgatan där vi bodde om och hur de ångade förbi framför mina ögon. Vid fyra års ålder tog nyfikenheten över så jag knallade ned till hamnen. Då min moder hade annat för sig glömde hon bort mig . När jag på mina fyraåriga ben kom till hamnen klättrade jag ned i en av båtarna som låg där. Jag lekte med en åra som jag sköt ut båten med från bryggan. Där blev jag hängande mellan bryggan och båten så jag till slut hamnade i vattnet. Uppdragen från sjön blev jag av en lots som fick tag i mig i vattnet med en båtshake så jag flög upp på bryggan där jag sedan efter att kämpat i vattnet låg på bryggan och kippade efter luft som en fångad fisk.

Jag minns hur jag hade kämpat för livet att inte sjunka till botten tillsammans med en vattenfylld overall som hela tiden drog mig allt mer ned under ytan. När lotsen sedan levererade mig till hemmet på Skilnadsgatan mötte vi min moder rufsig i håret där hon stod i en morgonrock frågande, undrande var jag hade varit. Blöt och nedkyld i overallen som det droppade vatten från såg jag hur en man stod bakom ett draperi i sovrummet med en pipa i handen där han sedan rymde ut på gården från fönstret för att inte hamna i skottgluggen då lotsen ifrågasatte moderns sätt att ta hand om sitt barn. Hon hade valt att idkat kärlek med mannen som tydligt hade varit så intensiv att hon glömde bort att jag fanns utanför sovrummets väggar.

Läs boken Guds Lilla Barnaskara. Där finns en hel att läsa om händelsen samt även avskedet från hemmet på Skillnadsgatan där min moder lämnade mig vid fem års ålder så jag sedan hamnade på barnhemmet tillsamman med Guds Lilla Barnaskara. Boken finns idag att läsa på Adlibris och Bokus som e:bok.

Sjuttiofem år blir jag om några dagar. Mitt liv kunde ha slutat efter artikeln i media här. Nu blev det en mindre notis om händelsen. Hade inte lotsen varit där och underhållit sin båt i hamnen hade en dödsannons i Ålandstidningen lämnat ett meddelande tillsammans med säkerligen en större artikel om att en fyraåring hade drunknat i hamnen…

Livslevande sjuttiofemåring…

0

ÅLANDS SJÄLVSTYRELSE FYLLER 100 ÅR

Idag flaggar Ålänningarna för att ögruppen är neutral och demilitariserad. Själv är jag född och uppväxt där vilket gör att jag är en Ålänning som deklarerar mitt ursprung med en identitet som ålänning. Däremot är jag kluven i hur ålänningarna tog hand om mig som barn då mina föräldrar lämnade mig vind för våg så jag hamnade på en barnhemsanstalt där man stal min barndom.

Barnhemssyndromet har jag dragits och kämpat mot psykiskt kluvet om vem jag egentligen är och var jag kommer ifrån. Min släkt har jag ingen aningen om vilka de är. Vad jag vet är att min fader växte upp likande som jag med skillnad i att han fanns i ett fosterhem som säkerligen präglade honom så att han drabbades av sjukdomen schizofreni. Allt finns att läsa här om på min hemsida vilket även mer står på pränt i boken om OLLE.

På Åland får sedan mitten av 1800 talet inga befästningar byggas eller soldater finnas. Ålänningarna behöver därmed inte heller göra värnplikt. Så blev det även för mig vilket av fosterlandet Finland inte såg detta med blida ögon då Ålänningar inte behövde göra värnplikt. Vad de missade i sin ivrighet om forsternlanskärlek var att skrivningen om tjäna fosterlandet var att då Ålänningarna var ett sjöfolk skulle de tjänstgöra i handelsflottan om Finland skulle hamna i konflikt med något land vilket var Sovjet som låg närmast. Ålänningar var inte befriande från att tjäna fosterlandet då det skulle göra det på annat sätt än att göra det med vapen i handen…

Den 9 juni 2022 fyller Ålands självstyrelse 100 år. Men vad betyder det att Åland är självstyrt och hur kommer det sig att självstyrelsen uppkom?

Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Det är parlamentet lagtinget som stiftar lagarna, och där sitter 30 ledamöter som väljs av ålänningarna vart fjärde år.

Lagtinget får till exempel stifta lagar om hälso- och sjukvård, miljö, undervisning, kultur- och fornminnesvård, näringslivets främjande, intern trafik, kommunförvaltning, polis, post samt radio och tv. Däremot har man ingen lagstiftningsbehörighet när det gäller utrikesförvaltningen, större delen av civil- och straffrätten, domstolarna, tullväsendet och statsbeskattningen. Där gäller Finlands lagar på samma sätt som i resten av landet. 

Åland har en egen regering, landskapsregeringen, och den tillsätts av lagtinget. Man har också en ledamot i Finlands riksdag. 

SÅ FÖDDES SJÄLVSTYRELSEN

Hur kommer det sig då att Åland blev självstyrt? Bakgrunden är att ålänningarna så länge man kan minnas har talat svenska och haft en kultur som liknat Sveriges. Åland tillhörde också Sverige fram till 1808–1809 års krig då Sverige tvingades avstå både Finland och Åland till Ryssland.

När det ryska tsardömet som en följd av det första världskriget föll i spillror utropades Finland till en självständig republik i december år 1917. På Åland uppstod en idé om att återförenas med Sverige, och under 1917 tog man kontakt med den svenska regeringen och året därpå även med svenska kungen med en önskan om detta. Finland ville däremot inte lämna ifrån sig Åland, och så småningom erbjöd man istället ålänningarna en viss form av självstyrelse.

NATIONERNAS FÖRBUND AVGJORDE FRÅGAN

I april 1920 antog Finlands riksdag en självstyrelselag för Åland. Avsikten var att lagen skulle börja gälla den 7 maj 1920 men den accepterades inte av ålänningarna och blev hängande i luften. För att nå en lösning skickades ärendet vidare till nybildade Nationernas förbund (NF).

Den 24 juni 1921 fattade NF:s råd ett beslut om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera ålänningarnas svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som man hade erbjudit Åland 1920. 

Självstyrelselagen från 1920 kompletterades med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt, och den 8 maj 1922 hölls det första valet till det åländska parlamentet landstinget.

Landstinget – som i dag heter lagtinget, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni 1922. Den 9 juni firas numera som Ålands självstyrelsedag.