Om sanning och konsekvens…

När jag läste på sociala medier om en man jag kände väl då han levde måste jag kommentera något som var både sorgligt och tragiskt.

Kent Sänd var en man jag umgicks en hel del med efter att han ringde mig och undrade om jag var villig att medverka till att den vanvård på barnhem som samhället administrerade från 40 talet skulle komma fram i ljuset ifrån det mörker allt legat begravet.

När jag läste formaliserades allt i skallen om hur vi arbetade med frågan om vanvård av barn på barnhem innan regeringen beslöt sig för en utredning. När vi kontaktade media slog de ut med armarna. Något sådant som vi påstådde kunde inte hända i Sverige. Att vi själva var offer var något vi hittade på därför att det enda vi var ute efter var pengar som skulle resultera i ett skadestånd. Vad som sedan betalades ut var en struntsumma. Många blev även utan ersättning med motiveringen att de inte blev slagna tillräckligt.

 Nu har det kommit en dom från Svea hovrätt som bekräftade att en kommuns bristande tillsyn utgjort brott mot mänskliga rättigheter som ger rätt till skadestånd! Hovrätten ansåg att kommunens bristande tillsyn över ett fosterhem på 60-talet hade bidragit till att missförhållandena på fosterhemmet kunnat fortsätta. Kommunen hade därför brutit mot artikel 3 (förbud mot tortyr, omänsklig och förnedrad behandling) och 8 (rätten till privat- och familjeliv) i Europakonventionen. Enligt hovrätten är därför kommunen skadeståndsskyldig. Värt att beakta är att i det aktuella målet hade personen i fråga inte beviljats ersättning av den ersättningsnämnd som skulle se till att rättvisa skulle nå alla dem som misshandlades som barn av samhället.

Kent Sänd fick aldrig veta vad som hände då han tog livet av sig. Vad han utsattes för blev till slut för mycket för honom. Vanvården satte märket i honom lika som det gjorde för många som utsattes av samhällets vanvård av barn. Fortsättning kommer säkerligen att bli en följdfråga om en utredning som inte kom till avslut pga. av ointresset i att ersätta dem samhället systematiskt misshandlade och förnedrade då detta begav sig.

Läs mer här om Kent Sänd som blev ett offer för den vanvård han själv utsattes för som barn.

Publicerad 21 sep 2005 kl 05.27Uppdaterad 15 jun 2018 kl 03.07

Direktören Kent Sändh, 64, högg ner sin hustru på en skolgård i Sävsjö.

Sedan tog han sitt liv.

Kvällen före skrev han ett mejl till sin bror, trubaduren Bengt Sändh. Kent Sändh berättade hur dåligt han mådde.

– När jag läste brevet var jag rädd för vad han skulle ta sig till, berättar Bengt Sändh, 67.

HÖGG SIN FRU FRAMFÖR BARNEN. Kent Sändh gick till attack mot sin fru med kniv mitt på skolgården när hon skulle lämna deras gemensamma barn i skolan. Flera skolbarn blev vittnen till överfallet.

I förrgår tog direktören Kent Sändh sitt liv. Han hade kort innan attackerat sin hustru och skadat henne med flera knivhugg inför ögonen på flera skolbarn. Kents vuxna barn och hans bror, artisten och författaren Bengt Sändh, vill nu att hans historia ska berättas i Expressen. – Natten till måndagen fick jag ett mejl från Kent där han var förtvivlad. Det var väl ett slags nödrop, berättar Bengt Sändh. I mejlet skriver Kent Sändh att han mår mycket dåligt och har djupa äktenskapliga problem. – Jag förstod att han kände sig oerhört pressad. När jag läste brevet var jag rädd för vad han skulle ta sig till, säger Bengt Sändh.

En kniv i handen

 Bengt skickar ett svar på mejlet, men Kent hinner aldrig läsa det. Halv nio på morgonen står han vid ett pingisbord på Vallsjöskolans gård. I handen har han en kniv. Samtidigt går hans fru över skolgården med deras dotter som ska lämnas i skolan. När de är mitt på skolgården genskjuter han dem. Han kastar sig fram mot frun och hugger henne tre gånger i ryggen och bröstet.

FICK VARNING. Bengt Sändh fick ett mejl från sin bror Kent och blev orolig för vad som skulle kunna hända. Det var uppenbart att han befann sig i en mycket pressad situation och mådde dåligt, säger Bengt Sändh.

Barnen ser attacken

 Flera barn som är på väg in i skolan ser attacken. Kent Sändh springer ifrån platsen. I en lägenhet som tillhör en bekant till honom finner man honom sedan medvetslös. – Eftersom han höll på med tobak hade han tillgång till ren nikotin. Förmodligen hade han sprutat i sig det. Det är ruskigt eftersom det visar på att han hade planerat allt. Han trodde nog att hon var död, säger Bengt. Bengt Sändh får vetskap om dramat när han befinner sig ute på landsbygden i Spanien, där han numera är bosatt. – Jag blev förvånad och helt iskall. Samtidigt har jag hela mitt liv levt med rädslan att han ska ha ihjäl någon. Han berättar att han och brodern som barn tvångsplacerades på ett barnhem. De hade en tragisk uppväxt. – Ingen har blivit så misshandlad som Kent blev på barnhemmet. Efter det blev han själv en riktig slagskämpe. Han fick någon slags blocke- ring.

”Pressad situation”

 Samtidigt menar Bengt Sändh att hans bror var en mycket driftig affärsman och en kärleksfull människa. Han har varit direktör för ett tobaksföretag som gör snus och på fritiden har han arbetat ideellt med en organisation som hjälper fosterbarn. – Kent var i en ekonomiskt och äktenskapligt pressad situation nu när det skedde, men det ursäktar ingenting. Det han har gjort är den mest avskyvärda handlingen man kan göra. Bengt Sändh berättar att brodern fick psykologhjälp så sent som för ett halvår sedan. – Han har varit deprimerad den senaste tiden. För ett halvår sedan försökte han att ta livet av sig, då hamnade han på hispan, berättar Bengt Sändh. Kent Sändhs hustru fick allvarliga skador vid attacken, men förväntas bli helt återställd.

Kent Sänd berättar i en tv-intervju om hur han torterades på ett barnhem. Tre veckor efter inspelningen tog han sitt liv.

Brodern, trubaduren Bengt Sändh, tror att självmordet hänger ihop med tortyren på barnhemmet.

-Uppväxten var inte den utlösande faktorn. Hade han inte haft denna uppväxt och dessa trauman bakom sig hade han förmodligen varit en stadigare person och kunnat stå över kriser bättre, säger han.

Var två år

Bröderna omhändertogs av Göteborgs barnavårdsnämnd när Bengt var sex och Kent två år.

De skickades till barnhemmet Vidkärr där misshandeln började tämligen omedelbart.

-Vi blev tvångsduschade på morgonen i iskallt vatten. Två kärringar höll kvar oss i duschen med hjälp av var sin skurborste tills det kändes som om huvudet brann av kylan, säger Bengt Sändh.

Värst var det för lillebror Kent som Benkt berättar om hur skräckbehandlingen var en vanlig form av bestraffning var isolering, då barnen låstes in i sjukrummet.

-Första dygnet låg man fastspänd i bälte i en säng. Andra dagen tog de bort bältet, men man fick vara kvar i samma rum i upp till 14 dagar, säger han.

    -Ofta låstes jag in i en liten skoskrubb under en trappa. Först höll de lyset släckt under någon timme. Sedan fick jag putsa 24 par skor. Det tog sex-sju timmar. Då var Kent Sänd fem år.

Kläddes i klänning

Bengt Sändh har i sin bok ”Barnhemsungar” berättat om uppväxten och hur den påverkade dem.

-Min lille bror blev sängvätare när han kom till Vidkärr. Som straff för det klädde personalen honom i en klänning. Han blev naturligtvis retad av sina kompisar vilket ledde till slagsmål. Och då blev han misshandlad av två sköterskor för att han slagits.

Kent Sänd grundade föreningen Samhällets styvbarn. Han var en framgångsrik företagare och välkänd för sitt stora engagemang för utsatta människor.

Han begick självmord tidigare i höst, tre veckor efter intervjun.

Minst 100 000 svenskar uppvuxna på institution

Sändh: Jag blev utnyttjad

Bengt Sändh var på plats i Stockholms stadshus för att närvara vid upprättelseceremonin. Han är ett av tusentals barnhemsbarn som blev utsatta för övergrepp under uppväxten. Bengt Sändh flyttade till Frälsningsarméns internatskola på Sundsgården utanför Stockholm 1948. Sångaren Bengt Sändh, 73, är ett av de tusentals barnhemsbarn som fick en offentlig ursäkt av staten. De värsta sexuella övergreppen utfördes av en anställd på ett hem drivet av Frälsningsarmén.

– Han var en pedofil och sadist, säger Bengt Sändh.

Uppväxten för den kontroversielle trubaduren Bengt Sändh, 73, präglades av övergrepp på två stora barnhem. På Vidkärr i Göteborg blev barnen, och även han själv, misshandlade, inlåsta och bundna i selar.

– Brorsan var sängvätare och som straff fick han gå i klänning. Vid ett tillfälle slog de en nyckelknippa i huvudet på honom, så att han ramlade ned på våningen under och låg kvar i en blodpöl, säger Bengt Sändh.

”Han var pedofil”

1948 blev Bengt Sändh placerad på ett nytt barnhem, Sundsgården, utanför Stockholm. Det var Frälsningsarméns internatskola för pojkar mellan 10–15 år. Bengt Sändh minns en av de anställda extra väl.

– Han var en pedofil och sadist. Han sextrakasserade en jävla massa barn. Bengt Sändh säger att han utsattes för övergrepp av mannen från 10 års ålder.

– Det fanns ett rum han tog in oss på och ”hade roligt med”. Han ville att vi skulle ta på honom och han skulle ta på oss. Och han skulle alltid vara med när vi bastade. Allt i största hemlighet.

”Han slog mig”

Enligt Bengt Sändh pryglade mannen pojkarna.

– Han slog sönder skidstavar, pekpinnar, allt. Han slog mig också, men inte det sista året. Då var jag störst och starkast på hemmet. Han flög på mig på baksidan av huset, och jag vände mig om och sparkade honom i arslet så att han lättade från marken. Sedan lämnade han mig i fred, sa Bengt Sändh utanför Upprättelseceremonin i Blå Hallen i Stockholms stadshus i går.

Allvarliga anklagelser

Aftonbladet har pratat med flera andra män som säger att de under pojkåren utsattes för systematiska sexuella övergrepp på Sundsgården.

– Det här är helt ny information för mig, säger Bert Åberg, informationschef på Frälsningsarmén.

– Det är naturligtvis ytterst allvarliga anklagelser som framkommer och vi

vill undersöka vad som har inträffat genom att på något sätt tillsätta en utredning.

Även Vanvårdsutredningen har slagit fast att övergrepp förekom på Sundsgården.

FAKTA

Därför får fosterbarnen upprättelse

 ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska den allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.”

Paragraf 2 i regeringsformen, en av grundlagarna.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.