Konstruktionen av pensionssystemet visar idag hur effekterna med låga pensioner och stora inkomstskillnader klär sig i fracken ojämlikheten. 25 år har passerat sedan pensionssystemet gjordes om med ett fondsystem som skulle ge möjligheten att på marknadens villkor öka sin pension. Idag kan man se vart pensionärernas pengar har tagit vägen. Fondbolagen har ökat sina vinster medan pensionärerna blir allt fattigare år för efter år. Klyftorna mellan pensionärer och löntagare ökar. Pensionerna är för låga i allmänhet och följer inte med i löne- och kostnadsutvecklingen. Själv har jag en pension som är 45% lägre än vad jag fick som lön då jag var ute i arbetslivet. Vad som är bedrövligt illa är att jag varje år tappar i köpkraft då samhällets omkostnader ökar samtidigt som jag själv får allt mindre marginaler att leva på. Ser man till min egen pension blev tillskottet i år 191 kronor. Summan grinar som ett hån mot mig som arbetat sedan jag var femton år. Under alla år har jag bidragit till samhället utveckling tillsammans med många med mig samtiidgt som pensionen i Sverige av idag visar på att otack är moder Sveas lön.
Idag har vi ett pensionssystem som visar lika på hål i strumporna då de är utslitna. Man kan inte lappa och laga som man gör idag. Pensionssystemet måste göras om från grunden. Systemet måste renoveras. Sverige ligger idag längst ned i ligan då det gäller löneutvecklingen i landet. I Norge är pensionen dubbelt så hög som i Sverige. På Island är folkpensionen 19 000 per månad. I Finland baseras pensionen på alla arbetade år som ledde fram till ett nytt system. Danmark fick det gamla systemet flyta in i ett nytt successivt. I Sverige skedde allt mer radikalt. Idag kan man konstatera att detta ledde fram till stora inkomstskillnader med att pensionerna halkar efter. Bättre blev det inte heller av att pensionssystemet gjordes om under en tid då den värsta ekonomiska krisen vältrade in i svensk historia. Ett nytt pensionssystem sågs som avgörande för hur man skulle överleva ekonomiskt men som visade sig varar ett system som födde ojämlikheten för landets pensionärer.
Många pensionärer har det ändå bra. De som kasserat in sitt pensionssparande från 80- och 90-talets börsuppgångar kan konstateras leva i en egen fil av välgång. Mot övriga minde belevade har det nya systemet slagit skoningslöst. Tanken var att arbete skulle löna sig. I stället har tjänstepensioner och privat sparande blivit avgörande liknande ett marknadsgyckel eftersom garanti- och inkomstpensioner är så låga. Politikerna håller sig fast vid systemet genom att justera skatter och höja eller sänka bidrag beroende på om det är en höger eller vänster som styr Sverige. Resultatet är idag en komplicerad härva av bidrag och avdrag. Helheten i ojämlikhetens tecken visar på ett land som genomgår en kamp mellan folken som inte visat sig sedan hedenhöstid då man slogs för att överleva. Ingen svälter i Sverige. Däremot göder och föder sig den nya Adeln sig själva som ofta kan ses som en samling politiker som kastar glåpord på varandra i stället för att göra vad de är valda till oavsett om de är en höger eller vänster som sitter vid maktens tinnar.
Kommentarer