Har i dagarna Googlat och försökt få fram en bild om det kulturella Sverige. Allt i synnerhet då det gäller de så kallade experterna som skriver i tidningar och i sociala medier om hur kulturella de är och hur begåvade de anser sig vara då de recenserar och ger betyg åt författare som skriver i detta land.
Bilden som jag fångat av dessa kulturvetare visar allt väsentligt hur de kråmar och hurrar för etablissemangets författare så de själva sedan kan få framträda och mingla tillsammans med den så kallade kulturella eliten. En elit som vet det mesta om kulturen samtidigt som de räknar med handens alla fingrar att vad de skriver ska ge dem guld i massor. Här framträder tidningarnas kulturskribenter där de sedan går hem och skriver guldkantade recensioner som tack till att de fick vara med på festen.
Mitt eget engagemang som författare grundar sig i att jag vill berätta och att någon sedan berättar för medborgarna så de läser mina alster och att de även köper mina böcker så jag får ihop vad jag lagt ut för att få ekonomin att gå ihop. Här har jag lyckts ganska bra i motsats till många som inte blir uppmärksammade överhuvudtaget därför att etablissemangets recensenter finns i salongerna och häver i sig champagne utan tanke på att samhällets framtid grundar sig mycket på historiska händelser. I mitt eget fall berättar jag i fyra böcker om mitt liv som barnhems anstalts unge som höll på och fördärvade mitt liv i omgångar. Själv tog mig i kragen och berättade om hur samhället misshandlade och kränkte mig som barn och många därtill vilket jag även har sett till att kom fram till vetskap på Åland och i Finland samt främst i Sverige där jag bor med finskt påbrå i blodet.
Vanmakt berör skrev en recensent ifrån Åland. Jag stryker inte heller det intellektuella kulturetablissemanget medhårs och serverar den vanliga gräddbakelsen. Självklart är det att jag inte hyllar individer som mest ser egen förträfflighet framför andra. Ser man till hur man på de flesta av Sveriges bibliotek ratat mina böcker blir man fundersam. En bibliotekarie skyllde på att han fick för lite pengar från politiken samtidigt som han sade att Btj. Dvs bibliotekstjänst inte har recenserat mig i sitt bibliotek. Att detta är en förbannad lögn gör mig ilsken och arg. Bästa recensionerna om mitt skrivande har jag fått därifrån samtidigt som jag inte platsar i hyllorna på de så kallade folkbiblioteken i Sverige.
”Fy fan” sa han som spottade i näven. Nu går jag vidare i mitt eget kulturella spår vilket jag anser vara långt mer sanningsenligt kulturellt än vad biblioteket och även bokhandlare har på sin agenda då de mest ser till profitens gåvor främst i stället för att värdera kulturen i ordets rätta bemärkelse.
Kommentarer