Ett politiskt hyckleri…

En ersättnings nämnd fick 1,2 miljarder att fördela till de vanvårdade barnen i Sverige. Pengarna är nu fördelade. Halva summan blev kvar. 54 procent av de som sökt ersättning för att ha blivit utsatta för övergrepp och vanvård på barnhem och fosterhem fick ingen ersättning. Ett större politiskt hyckleri går inte att uppbringa då det gäller humanism mot vad man har sagt och vad man egentligen visar då det gäller barn från politiskt håll i Sverige. Vanvården av barn är på väg att åter upprepas. Detta i samklang med att man inte ansåg att de barn man misshandlade och slog i gången tid inte blev tillräckligt slagna…

En jämförelse kan göras med de som blev tvångssteriliserade i Sverige under 1900-talet. En särskild nämnd prövade även då om ersättning för vad samhället hade åsamkat dem. Mellan 2 100 och 2 400 ansökningar kom in. Åttio procent beviljades ersättning.

Motsatsen mot detta kan ses i hur samhället än en gång idag inne i det moderna Sverige hur de åter än en gång visar sitt agg mot de barn de skulle vårda. Nu i vuxen ålder. Mellan åren 1920–95 placerades minst 250 000 barn i fosterhem och barnhem i Sverige. 54 procent av de 5 000 personer som sökt ersättning och intervjuats av ersättningsnämnden fick avslag. En miljard kronor skulle de ersättas med. Hälften användes aldrig.

Resultatet av ersättningsnämndens arbete måste ses som en av vår tids rättsskandaler. Ersättningsnämnden upphörde som myndighet den 30 juni 2016. Idag går det inte längre att kontakta myndigheten. De barn som omhändertogs har svikits i flera omgångar av den svenska samhällsvården. Än värre nu som vuxna. Att det fanns avsatta pengar kvar hos ersättningsnämnden är bevis på att barns lidande och försummelse inte tagits på allvar. Tanken med pengarna var inte att det skulle finnas kvar när perioden var slut. Allt blev uppenbart när endast 46 procent fick ersättningen för den vanvård de blivit utsatt för. Mer rätt visar vanvårdsutredningens avslutning på att vad det hela handlade om är ett rent hyckleri från den politiska bänken.

En ny förening i Göteborg som heter Styvbarnen där Susanne Altsund är ordförande har man nu börjat arbetet med att kräva ersättning till alla de som samhället svek med att inte ersätta dem för den misshandel de fick utstå som barn. Föreningen har flera jurister kopplade till sig som kommer att driva processerna mot de kommuner som inte vill ge ersättning till de vanvårdade barnen. Ersättningsnämnden fick höra de vanvårdade barnens tragiska historier som framfördes under stor psykisk press. När domen kom om deras berättelse fick de än en gång uppleva förnedringen de erhöll som barn. Då deras berättelser inte var var tillräcklig för nämndens beslut kändes allt som en upprepning av vad man fick utstå. Samhället nonchalerade dem åter med att de som inte fick ersättningen enligt ersättnings nämndens beslut, inte blev tillräckligt vanvårdade.

Nu kommer nya skadeståndskrav efter påstådd vanvård av barn. I Göteborg har sex personer yrkat på skadestånd av Göteborgs stad för bristande tillsyn under placering på familjehem och barnhem. Kraven ligger på drygt 2,2 miljoner kronor. Kommunen bestrider kraven trotts att vanvårdsutredningen konstaterat att i Göteborg där man administrerade Sveriges vi denna tid största barnhem misshandlades och kränktes barn mest i hela Sverige. Advokat Monica Crusner, som hjälper Styvbarnen, menar att det är bara en liten del. Hon menar att skadestånden kommer hamna på tresiffriga miljonbelopp.

Nu börjar kanske processerna igen. Fortsättning följer. Undertecknad kommer att nogsamt följa vad som kommer att hända. I Sverige kom man halva vägen om ersättning. I Norge och i övriga världen ersatte man de som vanvårdades fullt ut inom rimliga gränser. Där visade man empati mot de barn man hade misshandlat och kränkt.

I Finland där jag upplevde samma förnedring hycklade man än värre. Där kränkte man oss i hyckleriets tecken samtidigt som man visade på att barn kan man slå utan att någon erhåller straffet. Någon ersättning diskuterades inte där överhuvudtaget. Allt tyder på att i Finland får man inget straff för att vanvårda och misshandla barn. Där kan man tydligt fortsätta lika som förr med att även pissa på dem, nu i vuxen ålder med att fortsättningsvis kränka dem hela vägen ut i livet…

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.