Det är rent bedrövligt att det åter uppdagas om och hur man tar hand om barn som är i behov av stöd från vuxenvärlden då föräldraskapet sviker. Själv växte jag upp som barn på ett så kallat barnhem under mina viktigaste år som utvecklande invid i barnaåren. Mitt straff blev att när jag inte ägde föräldraskapets trygghet erbjöd samhället ett ställe som utvecklades till en anstalt där jag blev förnedra och kränkt under hela min uppväxt.
Erfarenheten och kunskapen om hur det är att växa upp i ett barnhelvete gjorde att jag engagerade mig för att på bevisa orättvisan och därmed även få till stånd förändring samtidigt som jag även engagerade mig i att på bevisa samhällets svek där de satte i system att gömma undan barn som ingen ville ha eller ha att göra med. Med beslutsamhet och mycket arbete fick vi upp den ska vanvården till regeringen som tillsatte en utredning. Allt resulterade i en upprättelse som även den blev en skam likvärdigt vad som händer idag då man ser hur barn återigen blir kränkta och nedvärderade på de sk HVB hemmen som idag är en modernare variant av samma vård som jag själv en gång blev utsatt för.
Media har på senaste tid granskat och rapporterat om hur flera HVB-hem runtom i landet visat på brister i den sk vård de ska bedriva enligt Socialstyrelsens riktlinjer och mallar. Trots att staten genom Vanvårdsutredningen kartlagt historiska missförhållanden och myndigheters regelbundna tillsyn så är det fortfarande möjligt att bedriva undermålig vård av samhällets mest utsatta barn och ungdomar. Flertalet HVB hem har som uttryckligt syfte att bidra med behandling till barn och ungdomar. Vården ges i stor utsträckning med en svåröverblickbar marknad där omkring 80 procent av hemmen ägs av privata bolag. Vårdens effekter och innehåll kan summeras i att på denna marknad är höga vinster som tydligt är drivkraften där vården kommer på undantag som sedan kommunerna runt om i landet får betala.
Inspektionen för vård och omsorg har ofta och mycket kritiserat boendet på HVB hemmen. Bland annat har man inte vidtagit de åtgärder som krävs för att säkra kvaliteten i verksamheten och för att ha använt otillåtna tvångsåtgärder som fasthållning och nedläggningar av barnen. Allt känner jag igen där jag kan känna min barndom hur den åter uppenbarar sig då jag läser i media om vad som händer åter igen i ett samhälle där utanförskapet permanentas. Inte enbart på HVB hemmen. Ser man till hur vården av de gamla är det en upphandling om priset i att göra vinster i vården som ges företräde och som är en av orsakerna till att den vård som bedrivs mäts i kvalité om att vinsterna först. Sedan får vad man kallar för vård komma i andra hand.
Jag växte upp barnhem. Jag vet och har i märg ryggen vad jag själv har upplevt om hur samhället tillät att man kan tjäna pengar på mig barn. Mera rätt är den vård som bedrivs idag en handel av barn som förskräcker.
