0

Värmeverkets öde lagt i tillfällig malpåse…

Så därja… Då har man backat i beslutsärendet som börjar visa sig som att beslutsångest har drabbat de som sitter på samtliga stolar då det gäller om hur man vänder en utredning till ett förslag om avyttring.

När det gäller att skjuta på ett ev. avgörande om avyttring av kommunens värmeverk är jag ganska så kluven. Processen som har erhållit en internationell prägel med kallad Projekt Calor har man från de som satt igång det hela sagt att bakgrunden till försäljning är att kommunen står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Vidare säger man att det så kallade gapet mellan intäkter och kostnader förväntas öka och kommunkoncernen behöver därför hitta andra lösningar utöver lån mm för att möta framtida investeringsbehov. Att resultatet för kommunens verksamhet var över 100 miljoner samtidigt som staten ger mer pengar till kommunen ordar man inte en rad om.

Vidare utvecklar man om att iden om avveckling av värmeverket med skulle kunna möjliggöra stärkta förutsättningar för idrott och hälsa genom att utveckla Larslunda i Strängnäs tätort som ett attraktivt idrotts- och hälsocenter. Ett annat exempel är att en försäljning kommer att tillföra ett rikare kulturliv i kommunen. Vidare säger den maktförande församlingen i kommunstyrelsen och i koncernledningen att målsättningen med avyttringsprocessen ska visa en tydlig bild av vad en eventuell försäljning skulle innebära. För att kommunfullmäktige ska kunna ta ett väl underbyggt beslut skjuter man upp avgörandet till efter sommaren 2021. Hitintills finns inget man referat till om vinst eller förlust för kommunen. Vinsten idag räknas endast i pengar. Värde i annan form för kommuninnevånaren är inbakad i ett moderat tänk om att kommunala angelägenheter bäst ska synas och finnas i privat regi.

Allt som läggs fram idag låter fint i öron som inte egentligen vet vad som avyttras i den process som pågår. Under tiden som man nu ska få mer vetskap till polititiken säger man inget om vad avyttrings processen kostar kommunen då det gäller berörd personal som säkerligen inte mår bra av att inte få veta mer än att de nu ska vänta ytterligare en tid på vad som komma skall. Hur bolaget SEVAB upplever det hela är även lagt i tystnadspåsen då det gäller marknadsandelar och allt vad som där ingår i en försäljning. Detta har man inte räknat på överhuvudtaget. Allt beror på hur man räknar och vad man lägger i påsen som nu är tillsluten en tid till innan besluten tas i Fullmäktige. Om en försäljning sker kommer räkenskapen. Vem som är förlorare eller vinnare återstår ännu en tid att spekulera i.

Eskilstuna Kuriren 2021-04-16
0

En rapport från Vanvård till vanvett.

2021-04-07. Publicerat av Krister Lumme.

Planen framför stationen var svart av folk som skulle se på dårarna när första transporten av sjuka anlände. Patienterna reagerade alltefter sitt psyke. Somliga spelade apa för publiken. Andra dolde ansiktet och sin skam djupt nedhukade.

Så beskrevs öppnandet av det numera nedlagda mentalsjukhuset i Strängnäs även kallad Sundby sjukhus som enligt denna tid att se var ett välkommet tillskott i den sk mentalvården. Det fanns ett stort behov av vårdplatser för sinnessjuka vid denna tid. Medicinalstyrelsen hade kommit fram till att vårdplatserna på hospitalen behövde nära nog fördubblas. Statistiska centralbyrån hade genomfört en undersökning 1901-1902 och kom fram till att det fanns 17 300 sinnessjuka i Sverige. Nära 5 000 av dem var i behov av anstaltsvård men saknade plats. Samtidigt rapporterades det om grov vanvård bland de som vårdades utanför hospitalen. Många menade att staten borde ta ansvar för dessa personer. En omfattande utbyggnadsplan togs fram. Mellan 1905-1943 byggdes 14 nya hospital och sinnessjukhus. Ett av dem var Strängnäs hospital.

Inne på Sundby som sjukhuset sedan i folkmun fick heta vanvårdade man de sjuka till vanvett i en rapport från några journalister som lurade sig in bland de mentalsjuka för att i verklig mening få veta vad som förekom innanför mentalsjukhusets väggar.

Journalisterna vägrades tillträde till sjukhuset då de ville komma in till sjukhuset och intervjua dårarna som man även av allmänheten kallades för. Motiveringen var att man skulle störa de som skulle vårdas. Förvånade gav journalisterna inte upp med att komma in till sjukhuset. Därmed började några av dem spela sinnessjuka mentalt störda ute på Strängnäs gator. Efter en tid ansåg myndigheterna att så kunde det inte få fortsätta. Lugn och ro måste medborgarna få. Därmed tog man beslöt om att spärra in journalisterna tillsammans som idiotförklarade individer på Sundby Sjukhus.

Journalisterna kom då in och fick erfara om och hur man på sjukhuset vanvårdade och kränkte de som behövde psykiatrisk vård. När de varit inne i sjukhus en tid ville ut därifrån. Svårt var det att komma in på sjukhuset. Lika svårt var det att bli friskförklarade. Efter att de förklarat att de var journalister släpptes de ut omgående. Därefter skrev de en bok om eländet vilket fick titeln ”Vårdad till vanvett”. Allt efter vad de sett och hört då de själva med egna ögon upplevt hur det gick till inom mentalvården som var en skamlig tid i Sverige lika som på Åland och som man idag talar väldigt tyst om.

När jag skrev min bok om min fader läste jag en hel del för att få insikt i hur det var för honom. Olle var intagen på Åland och levde där på ett sjukhus i över halva sitt liv som intagen. Institutionsvården gjorde honom vanvårdad på så sätt att han aldrig kom därifrån. Han klarade inte av att vara ute bland andra människor. Därmed dog han även på sjukhuset. Någon större uppmärksamhet fick inte min rapport om hur man där vårdade mentalsjuka tillsmans med min fader. Frågan är varför? Även inom kulturen värderade man min rapport med tystnad. Efter att jag skrivit tre böcker om resultatet av egen erfarenhet av att ha blivit vanvårdad som barn gav man mig både diplom och Litteratur pris. Boken om Olle blev mer eller mindre nedtystad. Mer om detta i nästa inlägg blir det här i bloggen…

Att mentalt störade människor behöver vård är nuförtiden rådande på ett annat sätt. Idag vårdas man inte på sjukhus om man inte är en fara för sig själv och andra. Dagens vård ingår i ett medicinskt förfarande där den sjuke ordineras piller och droger för att hålla sitt psyke i balans så individen inte stör det etablerade samhället. Klarläggande om hur verkligheten kan te sig från en patients horisont läste jag till mig i en bok om ”Tokfursten.”

Berättelsen om Tokfursten visar på samma beteende från mentalvården som journalisterna på Sundby delgav medborgaren. Skillnaden var att Tokfursten levde själv som patient inom mentalvården i hela sju år. Boken berättar om hur han sedan hittade ut från sin schizofrena värld. Idag är han professor och allmänt praktiserande som klokheten själv men som mentalvården försökte stjäla honom innan han tog tag i sig själv utan piller och droger som ordinerades på sjukhusen där man experimenterade med sjuka människor i stället för att vårda dem.

0

Lustigheter inger inget förtroende.

2021-04-10. Publicerat av Krister Lumme.

Här en kommentar om ett inlägg mot mig från Moderaten Werner som även lagt sig i vinn om att ironisera om allvaret. Att värmeverket i Strängnäs är ett bygge finansierat av skattebetalaren ingår inte i hans trångsynta sätt att utveckla den ideologi han bär på för egen del i synfältet.

Som person och människa slåss jag inte mot väderkvarnar. Däremot slåss jag mot personer som bär på egen förmåga om att förminska andra. Som gammal sjöman vet jag hur man förankrar ett fartyg både då det blåser och när det är lugnt i vattnet.

Vad jag kan konstatera är att skribenten Werner i motsats till min vetskap draggar han och driver runt betänkligt i debatten då det gäller att se skillnad på skattefinansierad verksamhet och privat. Tydligt kan jag konstatera mellan raderna att mannen ställer sig i kön om att vad skattebetalaren finansierar både då det gäller skola vård och omsorg ska privata intressen sköta verksamheterna så att vinster kommer till del in i Moderata fickor. Allt för att berikat sig på välfärdens skattekronor till egen fördel.

I ett privat företag är det alltid till syvende och sist vinsten som är utslagsgivande för hur bra verksamheten går. I offentlig verksamhet finns inte enkla sätt att mäta framgång därför att villkoren är helt olika då det gäller privat och offentlig verksamhet. Man kan inte glömma och gömma verkligheten i offentlig verksamhet som den är för individen på samma sätt som ett privat företag kan göra då de även kan neka insyn in i den privata verksamheten.

Offentlig verksamhet utgår i att skattebetalarna kan kräva att ta del om hur varsamheten sköts och hur man förvaltar skattekronorna. Detta försvinner om man säljer värmeverket samtidigt som påverkan att påverka kostnaden för den värme man köper offentligt försvinner i motsats mot de privata som kan laborera och sätta priset så man kan generar vinster av dem som köper. 

Däri ligger skillnaden som herr Verner i en insändare gör sig lustig på. I kommunal verksamhet blir man synad så oegentligheter kommer upp i dagen. Valda politiker blir även de synade och avskedade om de inte sköter den verksamhet de är tillsatta att förvalta. Därmed kan man inte låna pengar från medborgarna för att åstadkomma egna vinster vilket man kan göra i privata bolag om man själv är chefen och gör som man vill för att åstadkomma vinster man stoppar i egen ficka.

0

Maktkoncentrationen i Strängnäs börjar bli påtaglig…

2021-04-04. Publicerat av Krister Lumme.

När jag läser om hur politiken svänger sig från det man gillar till det man inte anser vara relevant får jag vibbar om att något inte stämmer överens med mitt eget sätt att tänka.

Så blev det även då jag läste om hur man inom den Moderatledda majoriteten i Strängnäs kommun inte kommer överens med dem som är tillsatta att granska dem. Som politiker känner jag själv hur maktkoncentrationen blivit alltmer synbar i kommunen. Det är högst ovanligt att politiken går till angrepp på kommunal revision och att de som granskas håller sig till den ordning medborgarna vill se att dom håller sig till. Sitter man i majoritetsställning är det ofta så att man kör över tyckande och tänkande hos oppositionen. Detta hör till politikens grundvalar då det är olika värderingar som gäller och att man då måste för partiets trovärdighet gå emot oavsett om det är en sanning eller inte. När det gäller en revision ska man vara ödmjuk inför vad som presenteras. Inte gå till frontalangrepp på dem som granskar dem. Då är vi fel ute. Då ställer vi ut vår trovärdighet till allmänt beskådande och åtlöje.

När det gäller att kritisera de som ska granska makten i Strängnäs kommun blir jag ganska så brydd. Allt i synnerhet då det i Strängnäs gäller en ev. försäljning av värmeverket. Kritik har kommit och finns från många håll till de som bestämmer och har full insyn i vad som sker när det gäller att avveckla kommunalt ägande. Även inom majoriteten där vi socialdemokrater finns för att avgöra kommunens väl och ve finns det en stor del av politikerna som inte gillar vad de ser då insynen i allt som har med värmeverket att göra är lagt på sk sekretess. Sekretessen finns där för att inte röja affärshemligheter och bud på anläggningen säger man från högst bestämmande plats. Därmed får alla och även revisorer ingen insyn. Därför har revisorerna som är valda av kommuninnevånaren att granska och kritisk formulera vad de anser vara oriktigt och fel satts på pränt till allmänt beskådade av kommunens revisorer

Revisionen pekar på en viktig formulering som jag håller fullständigt med i. Man säger att det är ett stort hot mot revisionens självständighet och brott mot kommunallagen och Strängnäs revisionsreglemente då man avvisar och kritiserar revisionen.

Ord och inga visor. Själv ställer jag mig frågan när och hur ska man kunna kontrollera och göra revision på politikens arbete och redovisa dem till medborgarna om man sitter och avisar revisorernas kritik. Vilka och vem som ska avgöra detta är inte de som kritiserats. Det ska i så fall högre upp i hierarkin där oberoende revision ska avgöra den kritik som framförts både från revisorer och politiken. Om inte detta sker har vi hamnat in i en återvändsgränd där makthavarna tillåts att inte bli kritiserade där de sitter med makt avgöra vad som de anser var bäst för medborgarna samtidigt som man viftar bort övriga synpunkter. Därmed sätter man även demokratiska regelverk ur spel. Värmeverkets hantering är en hantering som mer och mer börjar lukta makthaveri. Jag förstår revisorernas kritik. De sköter sitt arbete utöver vad de ser och har att hantera. Deras insyn har varit marginell kan jag förmoda. Allt andas frustration om maktmissbruk i kommunalförvaltning då de inte får kritisera vad de misstänker.

Maktkoncentrationen i Strängnäs kommun har under de senaste åren blivit alltmer totalitär. Några få politiker administrerar genom de stolar de sitter på alltmer av makten som genomgår en koncernstyrning jag själv varnade för, och att om vi går in i ett koncerntänkande så kommer maktkoncentrationen att bli än mer styrande av några få i kommunen som även samtidigt sitter i kommunstyrelsen. Där har de den majoritet de behöver för att få vad de vill utan att någon kan göra något åt vad de har bestämt och beslutat i slutna rum. Kommunfullmäktige som transport stäcka gör allt sedan för dem lätt och fullständigt.

Fortsättning lär följa. Byket ska tvättas var det någon som sa. Allt är nu blötlagt i tvättstugan på väg in i maskinen. Frågan om värmeverkets vara eller inte vara är när den är färdigtvättad…

Läs mer om mina böcker på: www.lumme.info

0

Strängnäs kommun ska inte privatiseras.

Varför undertecknad är emot en försäljning av värmerörelsen i Strängnäs är i första hand en ideologisk förankring i politiken om att skattefinansierad verksamhet inte ska läggas ut till privat förvaltning. Vi socialdemokrater säger i våra manifest att vinster av kommunala angelägenheter inte ska förekomma. Vår trovärdighet sätts på spel när vi i riksdagen säger att vinster i skattefinansierad verksamhet inte hör till vad Socialdemokraterna står för när man sedan i kommunpolitiken gör något helt annat. Vad som sker i Strängnäs med värmeverket är i första hand ytterst en förtroendefråga för oss socialdemokrater. Vi kan inte gå in i ett val och begära förtroende för vår politik om vi går med på en försäljning av värmeverket.

När det gäller avyttringen som den populärt kallas sitter det några få som har insyn i vad som pågår. När det gäller oss socialdemokrater ska vi inte sitta i en majoritet för att vakta stolar som generar arvoden och som man inte vill bli av med för att sitta kvar på stolarna för egen del. Om så sker och vi väljer att avyttra värmeverket ska vi avgå ur majoriteten. Politik utgår inte i att sitta på piedestal på flera stolar. Politik är att vilja. Vill man inte stå för vad man säger i våra manifest. Då ska man avgå. Vi måste visa vår politik för väljarna så vår trovärdighet blir bestående. Säljer man ut trovärdigheten då står man inte heller för den politik man lovat väljarna. Socialdemokraterna i Strängnäs har problem med att vara eniga. Vi har en högerfalang och vänsterfalang som är störande för vår trovärdighet. Värmeverket är en fråga där vi ställs mot att föra en moderat politik eller en socialdemokratisk. Kompromisser hör till för att föra politik. Men inte så långt att man säljer sig själva.

Under många år har Strängnäs kommun varit undantagna privatiseringar med tydliga vinster i välfärden. Nu är det omtag som gäller från Moderaterna. För inte så länge sedan kallade man vinster i välfärden för att vara en utmaningsrätt som med ett nytt ord skulle utmana samt även lura skattebetalaren att gömma fakta om att generera vinster till privata bolag.

För femton år sedan utmanande man i sanning det nybyggda äldreboendet Hammargården i Mariefred. En privat entreprenör ivrigt påhejade av Moderaterna använde den sk utmaningsrätten med att man monterade ned vården. Då med en borgerlig majoritet som styrde kommunen. Det privata vårdbolaget som tog över vården minskade personalen samtidigt som sjukskrivningarna ökade. Vårdbolaget tog sedan bort och avskaffade terapivården mm. Välbefinnandet för både vårdtagaren och de anställda försvann lika fort som vinsterna för vårdbolaget ökade. Vi socialdemokrater protesterade högt och tydligt över hur den privata entreprenören utförde sitt uppdrag samtidigt som vårdbolaget även begärde mer pengar för den vård de bedrev vilket även tillstyrktes av den då borgerliga majoriteten utöver avtalet man hade gjort upp för att utföra vården.

Vi socialdemokrater krävde därmed att entreprenören skulle ifrågasättas. När avtalet gick ut efter fyra års vinstbegär av vårdbolaget krävde vi att när anbud om Hammargårdens drift skulle upp till nytt beslut krävde vi att kommunen skulle lägga eget anbud. Vad som skedde var att kommunens anbud blev billigare tillsammans med mer vård för pengarna som tidigare gått till vårdbolagets vinster. Kommunen tog därmed över driften vilket fortfarande gäller. Vi har med egna ögon kunnat se hur man på ett tydligt sätt inom vårdbolagen driver företagen med vinster som skattebetalaren får betala där vården uteblir till de vårdbehövande. Utmaningsrätt är ett nytt sätt att privatisera. Nu gör Moderaterna ett nytt försök bakom privatiseringens ideologiska skynke som stadigt hänger där högerpolitiken finns men som säkerligen begränsats med socialdemokratisk medverkan inne i den majoritet där vi sitter tillsammans i Strängnäs.  Allt är även en fråga om trovärdighet inför våra väljare främst. Säljer man ut värmeverket med socialdemokratisk medverkan ska politiker som hyllar moderat ideologi ifrågasättas så att de inte ska erhålla förtroendeuppdrag i nästa val.

Insändare i lokalpressen…

Mer om mig som författare HÄR

0

Om mänsklig sanering på Åland…

Historia är att minnas tillbaka. Så även för mig då jag läser om Åland där jag föddes och sedan av ålänningarna förvisades till en anstalt där jag som barn under hela uppväxten fick veta varje dag att jag inte var välkommen som övriga barn att därmed erhålla kärlek och empati för den situation jag hamnat i då mina föräldrar övergav mig.

Ser man sedan till hur de även hycklande tog avstånd ifrån att ersätta mig för den skuld de fortfarande bär på med barnmisshandel och annat på agendan kan jag se idag hur de även bedrev mot mig en sanering av mig på samma sätt som artikeln här från Ålandstidningen beskriver. Inget förvånar mig då jag läser om hur man behandlade människor i utanförskap vid samma tid som jag växte upp på barnhemsanstalten. Erfarenheten har jag kvar i kroppen och som jag kommer att bära med mig hela livet.

Frågan är varför och hur man tänkte och såg på individer som hamnade utanför samhället som jag gjorde. När jag läser reportaget från Åland på sextiotalet kan jag verifiera detta mer nogsamt i vuxen ålder där jag befinner mig på ett sluttande plan in i evigheten som det så vackert kallas för då man förr eller senare ska lämna livet.

Symptomatiskt kan jag konstatera att Åland vid denna tid var ett inhumant samhälle. Särskilt mot de som inte kunde ta vara på sig själva. En konservativ agenda genomsyras i tidningsartikeln om hur man nedvärderade såg på människor vid denna tid som inte ligger långt borta i tiden. Personerna som man kallar för att vara uteliggare och lösdrivare samtidigt som man vill göra sig av med dem visar på hur empatilösa man var och hur man skulle städa undan dem från samhällets gator. Själv kan jag konstatera att man gjorde samma med mig då man placerade mig som barn i ett arbetsanstalt för barn nedvärderad och kränkt under hela min uppväxt. Även jag som barn skulle städas undan och placeras så att jag inte störde ålänningens sätt att se hur verkligheten var då man även städade undan mig som om jag vore en skit i värdsaltet.

När det gäller artikeln här är det finländare som kom till Åland och praktiserade tiggeri då de inte hade något annat val. Många av dem var veteraner från kriget mot ryssen där de sedan efter kriget blev utfrusna från det finska samhället tillsammans med de krigsskador de erhöll både fysiskt och psykiskt från krigets alla faser. Alkohol blev trösten för dem att uthärda vad de gått igenom. När de kom till Åland skulle deras leverne saneras. Någon vård eller humanism fanns inte att skåda från den konservatism ålänningen tillsammans med fosterlandet Finland man levde i då, och som man även fram till idag bär på. Läser man artikeln här under blir man brydd och ifrågasättande hur man i Finland behandlade dem som for illa i kriget samtidigt som man i andra sammanhang när elitens politiker och högt ansedda individer i Finland skålar i champagne om att man gav ryssen på tafsen.

Läs här :

0

ÅLANDS SJÄLVSTYRELSE FYLLER 100 ÅR

Idag flaggar Ålänningarna för att ögruppen är neutral och demilitariserad. Själv är jag född och uppväxt där vilket gör att jag är en Ålänning som deklarerar mitt ursprung med en identitet som ålänning. Däremot är jag kluven i hur ålänningarna tog hand om mig som barn då mina föräldrar lämnade mig vind för våg så jag hamnade på en barnhemsanstalt där man stal min barndom.

Barnhemssyndromet har jag dragits och kämpat mot psykiskt kluvet om vem jag egentligen är och var jag kommer ifrån. Min släkt har jag ingen aningen om vilka de är. Vad jag vet är att min fader växte upp likande som jag med skillnad i att han fanns i ett fosterhem som säkerligen präglade honom så att han drabbades av sjukdomen schizofreni. Allt finns att läsa här om på min hemsida vilket även mer står på pränt i boken om OLLE.

På Åland får sedan mitten av 1800 talet inga befästningar byggas eller soldater finnas. Ålänningarna behöver därmed inte heller göra värnplikt. Så blev det även för mig vilket av fosterlandet Finland inte såg detta med blida ögon då Ålänningar inte behövde göra värnplikt. Vad de missade i sin ivrighet om forsternlanskärlek var att skrivningen om tjäna fosterlandet var att då Ålänningarna var ett sjöfolk skulle de tjänstgöra i handelsflottan om Finland skulle hamna i konflikt med något land vilket var Sovjet som låg närmast. Ålänningar var inte befriande från att tjäna fosterlandet då det skulle göra det på annat sätt än att göra det med vapen i handen…

Den 9 juni 2022 fyller Ålands självstyrelse 100 år. Men vad betyder det att Åland är självstyrt och hur kommer det sig att självstyrelsen uppkom?

Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Det är parlamentet lagtinget som stiftar lagarna, och där sitter 30 ledamöter som väljs av ålänningarna vart fjärde år.

Lagtinget får till exempel stifta lagar om hälso- och sjukvård, miljö, undervisning, kultur- och fornminnesvård, näringslivets främjande, intern trafik, kommunförvaltning, polis, post samt radio och tv. Däremot har man ingen lagstiftningsbehörighet när det gäller utrikesförvaltningen, större delen av civil- och straffrätten, domstolarna, tullväsendet och statsbeskattningen. Där gäller Finlands lagar på samma sätt som i resten av landet. 

Åland har en egen regering, landskapsregeringen, och den tillsätts av lagtinget. Man har också en ledamot i Finlands riksdag. 

SÅ FÖDDES SJÄLVSTYRELSEN

Hur kommer det sig då att Åland blev självstyrt? Bakgrunden är att ålänningarna så länge man kan minnas har talat svenska och haft en kultur som liknat Sveriges. Åland tillhörde också Sverige fram till 1808–1809 års krig då Sverige tvingades avstå både Finland och Åland till Ryssland.

När det ryska tsardömet som en följd av det första världskriget föll i spillror utropades Finland till en självständig republik i december år 1917. På Åland uppstod en idé om att återförenas med Sverige, och under 1917 tog man kontakt med den svenska regeringen och året därpå även med svenska kungen med en önskan om detta. Finland ville däremot inte lämna ifrån sig Åland, och så småningom erbjöd man istället ålänningarna en viss form av självstyrelse.

NATIONERNAS FÖRBUND AVGJORDE FRÅGAN

I april 1920 antog Finlands riksdag en självstyrelselag för Åland. Avsikten var att lagen skulle börja gälla den 7 maj 1920 men den accepterades inte av ålänningarna och blev hängande i luften. För att nå en lösning skickades ärendet vidare till nybildade Nationernas förbund (NF).

Den 24 juni 1921 fattade NF:s råd ett beslut om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera ålänningarnas svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som man hade erbjudit Åland 1920. 

Självstyrelselagen från 1920 kompletterades med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt, och den 8 maj 1922 hölls det första valet till det åländska parlamentet landstinget.

Landstinget – som i dag heter lagtinget, sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni 1922. Den 9 juni firas numera som Ålands självstyrelsedag.

0

Tiden då arbetet gav trygghet är förbi…

Arbetsmarknaden i Sverige av idag präglas av ett race som utgår i att man ger anställning åt den som begär minst men presterar mest. Att arbete ger välfärd och socialt välstånd är något som kommer i andra hand då företagen idag mest ser till sin produktivitet med vinster som största och bästa uppgift.

Sverige av idag präglas i utanförskapet av om man har ett arbete eller inte. Arbetskraftsinvandringen är oreglerad i stor omfattning. Kommunerna som största exempel tar i princip in arbetskraft ifrån gatan till äldrevård och omsorg. Någon utbildning eller att dem man anställer ska kunna språket kräver man inte samtidigt som lönen är den lägsta möjliga av vad kollektivavtalet förskriver. Följden blir att arbetstidslagar och skyddslagar ställs på undantag samtidigt som okunniga okvalificerade chefer ser möjligheten att bryta mot förskrifter och annat då deras budget till verksamheten innehåller uppmaningen från både politik och tjänstemän att man måste spara. Arbetsinvandringen följs inte upp. Både fack och arbetsgivare sitter i slutna rum och kommer överens om hur det ska vara ovanför de anställdas huvuden. Sverige har tappat all kraft i att vara föregångslandet man var en gång i tiden. Idag är det den starke som tar det mesta av samhällskakan där den svage får ta smulorna som blir över.

Arbetsinvandringen är ett måste för Sverige. Utan invandringen stannar landet. Ser man samtidigt till hur trenden är ute på arbetsmarknaden av idag kan man se och höra att regeringen kan falla om man inte kommer överens om Anställningsskyddslagen. Allt i ljuset av att högern har sista ordet i riksdagen. Socialdemokraterna vill genomföra den politik de står för men som de inte kan göra då högern i kraft av ett utmärkande fascistiskt parti som är vågen på tungan. Regeringen med Socialdemokraterna är i mångt och mycket en svag regering. Man säger vad man ska göra men man säger inte att man inte kan göra. Ytterligheten finns att skåda där Stadsminister Lövdén sitter i en rävsax han inte kan komma ut ur. Försämringen i Las och i arbetslagstiftningen visar på vart Sverige allt mer är på väg till. Att då göra en markering om arbetskraftsinvandringen är en god tanke men som blir ett slag i luften då högern bestämmer vad som ska vara. Arbetarrörelsen idag är kraftlös både inne i arbetarpartiet och i de fackliga leden. Sverige domineras av högern med ett fascistiskt parti som i högerfilen dikterar åt vilket håll Sverige är på väg till idag.

Det fanns en tid då arbetsrörelsen slogs på barrikaderna för sin rätt att få mat på bordet och lön för mödan. Idag är det utanförskapet som dominerar samtidigt som den nya adeln tar mer och mer för sig där de rika blir allt rikare på de fattigas bekostnad.

0

Klarspråk om en utredning som blev en avyttringsprocess…

Strängnäs kommun är tydligt på väg med att avyttra och sälja delar av Bolaget SEVAB. Detta faktum har jag kritiserat i omgångar både i press och eget media. Min fasta övertygelse är att vi fortsättningsvis ska ha bolaget kvar då jag anser att SEVAB är en tillgång för Strängnäs kommun in i framtiden både då det gäller ekonomi och miljöaspekter. Därför kommer jag att kritisera vad som händer då vi socialdemokrater har sagt att vad detta handlar om skulle vara en utredning men som nu har blivit en avvittringsprocess med innehåll om försäljning av värmeverket.

Alltså. Vi socialdemokrater gick med på en utredning av värmerörelsen. Någon försäljning har vi aldrig diskuterat. Vad som idag är aktuellt är att utvecklingen av utredningen har gått in i en avvecklingsprocess. Allt helt emot om vad vi socialdemokrater sade då vi ansåg att en utredning som nyttigt och klok för att därmed bevisa att värmerörelsen är till nytta för kommunen. Både då det gäller miljö och kontrollerade kostnader för kommunenens innevånare in i framtiden.

SEVAB är ett bolag som generar kostnader och inkomster med ett ägardirektiv från skattekollektivet som bolaget ska hålla sig till. Med bolaget i kommunal ägo kan vi påverka och utveckla vad kommunen äger till nytta för medborgarna. SEVAB har som alla övriga bolag investeringskostnader som alltid finns och då främst när det gäller SEVAB och VA delen tillsammans med värmeverket. De som förespråkar en försäljning har som främsta argument att skuldsättningen är för hög. Argumentet för dem är att säljer vi värmeverket får vi loss kapital för att göra framtida investeringar i kommunen. Att man i ena änden säljer för att investera är ett märkligt resonemang samtidigt som man i den andre änden ökar skuldsättningen i de investeringar man säger sig måste göra för att verka inom omsorgen och skola och allt i övrigt som ingår i kommunal verksamhet. Att sälja delar av SEVAB ser jag som en beställning från Moderaterna för att på sikt sedan sälja hela bolaget. Ang. avyttring ser jag den moderata avknoppningen liknande agendor man har i kommuner som styrs av moderater ute i landet och som nu även ska drabba Strängnäs. Utredningen som tillsattes visar på att kommunen förlorar på en försäljning. Vi socialdemokrater ställde oss bakom en utredning för att mer få vetskap om de faktiska förhållanden som råder i SEVAB och då främst när det gäller värmerörelsen. Trots detta har en avvecklingsprocess drivits om försäljning till det privata näringslivet av värmeverket. Detta tillsammans med socialdemokratiska förtroendevalda som hand i hand gått med på vad Moderaterna främst har som mål. Nämligen att privatisera kommunala angelägenheter.

Den första delen av den utredning som kom, säger vad de faktiska förhållandena är och bär. Lönsamheten i SEVAB sjunker kraftigt vid en avyttring av värme, elnät och fiberverksamheten. Kassaflödet från de kvarvarande verksamheterna bedöms inte vara tillräckligt för att finansiera det relativt omfattande investeringsbehovet i SEVAB varför strukturen bör ses över. Utredningen bedömer att intresset för tillgångarna kommer vara stort oberoende av hur kommunen väljer att strukturera transaktionen. Ett relativt omfattande förberedande arbete kvarstår dock innan verksamheterna är redo för en försäljning. Kommunen är i behov av omfattande investeringar under de kommande åren. Samtidigt har kommunen en låneskuld per invånare som är högre än det nationella medianvärdet.

Så säger utredningen om en avyttring av värmerörelsen. Trotts klara besked har man gått vidare med höga kostnader avseende konsulter mm in i en försäljningsprocess. Allt visar på att vad som gäller är att sälja vilket är moderat ideologi. Frågan är vad som är det riktiga motivet. Vi socialdemokrater har ramlat in i en fälla. Nu gäller det att ta sig därifrån fortast möjligt för att inte helt tappa ansiktet inför våra väljare in i valet där vi kommer att få redovisa vem och vilka vi står för som politiker. Hur det kommer att ske återstår att se.

Läs mer om mitt författarskap här på hemsidan…

0

Helhetsbilder är alltid bra att se…

Det är viktigt att se helhetsbilden säger vårt avgående socialdemokratiska kommunalråd Monica Lindell i media som  idag lade ut den kritik som finns inom socialdemokratin i Strängnäs då det gäller försäljningen av vårt värmeverk. 

 Ser man till processen hur den varit och är så är fakta och helheten den att vi socialdemokrater gick med på att utreda frågan om värmerörelsen. Vad som har visat sig idag är att under tid som gått kan man läsa i protokoll  från kommunstyrelsen att idag är det ingen utredning det handlar om. Vad man säger och ger uttryck för är värmerörelsens av vekling. Detta är en stor skillnad i vad vi alla socialdemokrater gick med på då vi sade att en utredning kan tillsättas. Inte en avvecklingsprocess som det är vilket vi som kritiserar detta är mycket kritiska mot.

Vad detta ytterst handlar om är att jag vill påstå att kommunalrådet Lindell  medvetet har medverkat till att idag har vi en avveckling av värmeverket som snart står på bordet till beslut. Att inte agera i vad vi sagt om en utredning då hon läst protokollen och att det där står tydligt och klart att det är en avvecklings process som är på bordet visar att hon är överens med moderaterna om att en avvecklingsprocess är vad som ska genomföras. Hade hon agerat annorlunda i vad vi vi socialdemokrater har sagt om en utredning och inte en avveckling hade trovärdigheten i hennes argument med säkerhet varit annorlunda om protokollförd avvecklingsprocess.

 Argumentet i svaret här till tidningen tydlig. Det är inte heller självklart för kommunalrådet om en avveckling. I nästa mening utvecklar hon det hela med att vi har gigantiska investeringar framför oss i kommunen samtidigt som vi är väldigt skuldtyngda. Vad hon glömmer att säga är att vad man inom den sk koncern ledningen i kommunen där hon själv är med och påverkar och styr är att hon vill utveckla det nya man har på gång. Dvs ett Larslundaprojekt som  kommer att öka skuldtyngden än mer i kommunen. 

Underförstått samtidigt som det döljs fakta så ska det nya projektet fullbordas med att man säljer Värmeverket. Har man inga pengar så bygger man inte.  Kortsiktiga lösningar är vad som följer då man följer moderat ideologi. Vi ska inte sälja kommunala angelägenheter till privata fickor lika lite som vi socialdemokrater inte heller ska sälja vår ideologi vilket vi gör när det gäller värmeverket. Frågan är vad som ska investeras i nästa projekt . Är det Bostadsbolaget som då ska säljas? 

Jag följer den kompassriktning jag har som socialdemokrat om att offentlig verksamheter inte ska säljas ut. Fortsättning lär följa…

Dela: