0

Lite i kanten…

Missnöjet gror i Sverige. Trots en relativ bra välfärd som har gnagats i kanten av den borgerliga förra Allians regeringen gnälls det och gnölas om välfärden man inte har för att andra får men inte jag. Följaktigt kan man idag konstatera att mycket vill ha mer, samtidigt som många inte har klart för sig varför det ser ut som det gör i Sverige idag.

Lösningen för egen välfärd visar sig mest med att invandringen måste bli mindre. Det är invandrarna som tar jobben. Det är invandraren som gör att välfärden krackelerar. Ut med invandraren är mantrat. Då får vi vad vi ska ha. Vi kan inte försörja hela världen. Vi kan inte ta emot flyktingar heller. Allt tär på välfärden säger man med andan i halsen samtidigt som man går till köpcentret och köper sig en vara eller en resa till solen för att bli lika brun som dem man inte vill ha inne på knutarna. Mera rätt så ska vi sköta oss själva och skita i andra säger de missnöjda samtidigt som de väljer att räddningen för landet är högerpolitik tillsammans med Sverigedemokraterna som anammar deras tes om det ultimata himmelriket för egen del.

Vad som är mest tydligt är oavsett om det är de som säger sig vara mot invandringen eller för, så har de i botten åsikten att egentligen så tar vi nog emot alldeles för många. Det är här problemet ligger för dem därför att de som kommer hit från krig och elände dränerar vår välfärd och att det är vi svenskar som försörjer de flesta. Klarläggande är det så att med all säkerhet så är den största mängden svenskar invandrarfientliga fast de egentligen inte säger detta rent ut. Verkligheten är den att då skulle de tappa ansiktet i den fasad de byggt upp om att de är för invandring men som de gömmer inom sig därför att de står sig själva närmast.

Att Sverige behöver och måste ha invandring för att existera med lika status som övriga multinationella länder har man inte förstått. Sverige är beroende av invandringen. Flyktingar som kommer hit lever av en promille av den välfärd som de invandrarfientliga grupperingarna med Sverigedemokraterna i spetsen har som mantra att de utnyttjar där de ständigt hävdar att invandringen dränerar välfärden. Symtomatiskt är man invandrarfientlig samtidigt som man även är missnöjd över den situation man har och som man med all säkerhet själva medverkat till. Symptomatiskt kunde jag se på Tv då en reporter frågade en man som satt i en cabriolet med nedfällt soltak, solbränd och fin vad han ansåg om invandringen. Mannen deklarerade med vita fina tänder att det börjar bli tungt nu. Vi har inte råd med invandrare. Vi måste se om vårt eget hus konstaterade han där han satt i en bil med värdet över en halv miljon kronor under soltaket.

Det svenska folket idag består till en stor del av missnöjda människor som egentligen har det ganska så bra trots alla kriser som ständigt finns som hot i världen. Vad de däremot inte funderar över är att de har röstat på högerpartier som år efter år sänkt skatter så de som inte har arbete eller är sjuka får det ännu sämre. Så höll man på i åtta år. Systemskiftet med hundratals miljarder har genom riskkapitalbolag fortsatt dränerat välfärden. Avregleringen av sjukhus och samhällsviktiga funktioner har sålts till riskkapitalägare som de gjort affär av som med miljardvinster som vinst där pengarna sedan förts ut ur landet. Att alla dessa miljarder hade kunnat höjt både löner och annat tänker de inte på som sitter och anser att det börjar bli tungt nu. Att äldrevården och sjukvården håller på och krackelerar på sikt tänker man inte heller på mer än att man tar den enkla vägen och skyller på invandringen.

Sverige måste börja fördela samhällets resurser. Alla måste få del av välfärden och inte enbart till dem som kan köpa sig välfärd mer än andra. Vad detta handlar om är att välfärden betalar vi till genom skatter. De som inte vill betala skatt är de som ytterst dränerar samhället med den egoism de besitter. Detta är inte invandrarens fel. Invandringen berikar landet. Invandrarfientliga grupperingar dränerar landet lika med sin syn på invandringen som vi är i stort behov av. Utan invandraren vore landet mycket fattigt. Att förstå och begripa är en medborgerlig skyldighet. Att ständigt skylla på någon annan då sanningen är den att man har sig själva att skylla är befängt i hela stycket där man står och hyllar Sverigedemokraterna tillsammans med borgerlighetens systemskifte.

Vad som kommer att hända är att Sverige kommer att dräneras än mer om Sverigedemokraterna tillsammans med högern får ordentligt fotfäste i landet. Det borgerliga systemskiftet skenar vidare då den regering vi har idag inte äger de tänder som behövs för att återställa välfärden så alla solidariskt efter bärkraft får bära de bördor landet bär idag.

Vad har då egentligen hänt. Medelklassen har fiktivt fått det bättre med mer pengar i plånboken. Så länge alla är friska och arbetar flyter pengar in samtidigt som kreditkortet i plånboken har köpkraften de trängtar och längtar efter. Om sjukdom eller arbetslösheten kommer in i livet kommer sanningen om verkligheten fram. När den dagliga tryggheten börjar krackelera börjar man leta syndabockar till den egna verkligheten. Då börjar man inse att allt inte var så roligt längre. Samtidigt ökar främlingsfientligheten då man lätt och osakligt letar efter frågan om varför det blev som det blev.

Blir man arbetslös skyller man på invandrarna. Blir man sjuk är det likaså. Vems är då felet?  Krisen inom landet är invandringens fel säger man då man måste hitta en syndabock. Därmed verifierar man helheten om invandringen. Invandraren tar alla pengar och stoppar dem i egen ficka. Allt är invandrarens fel. Skicka ut alla invandrare och flyktingar. Då får vi det bra. Då blir ordningen återställd på all vis. Då får vi det lugnt och fint i Sverige.

Sverige har på många sätt idag blivit ett egotrippat land där alla tänker på sig själva främst. År 2012 hade skattesänkningarna kostat statskassan sammanlagt 640 miljarder kronor sedan den Moderatledda regeringen fick börja dominera i regeringen. 2013 var de uteblivna skatteintäkterna beräknade till svindlande 185 miljarder kronor. Man kan konstatera att vad regeringen satsat på är att ge de rikaste privatpersonerna och de mest lönsamma bankerna och företagen skattelättnader. Så har det fortsatt då den socialdemokratiska regeringen i mångt och mycket blir överkörda av högerpartierna i riksdagen som det svenska folket valt ska dominera poliska beslut. Coronaviruset visade än mer idag på hur det ser ut då det gäller att vårda våra gamla som typiskt exempel.

Skattesänkningar visar vägen till en urholkad trygghet? Sammantaget är skattesänkningarna orsaken som gör att sjukvården håller på och havererar. Människor och främst ungdomar väljer att begå självmord därför att resurser inte finns i att hjälpa alla som mår dåligt i ett samhälle som skapar utanförskap för sina medborgare. Otryggheten och arbetslösheten ökar i samma takt som regeringen sänker skatterna som går till riskkapitalbolagens fickor.

Listan kan göras lång. Köp en Jordgubbstårta söt och innehållslös symboliserar högerns tänk om välfärd. Mot detta ställs Socialdemokraternas smörgåstårta. Något dyrare. Men däremot nyttig för alla utan sockerprydda lögner där man ställer sötsura jordgubbar mot nyttig näring som kostar något mer men som ger livsglädje på annat sätt.

0

Här kan du köpa mina böcker direkt från Mariefred hem till din brevlåda…

Nu kan du som vill köpa mina böcker göra det om du skickar mig ett sms på 0722116773. Skicka mig ett privat meddelande och ställ dina frågor där om och hur du kan få tag på mina böcker så får du svar omgående med adress om vart jag ska skicka boken.

Min senaste roman om Olle kan du köpa direkt av mig för ett subventionerat pris samtidigt som du även erhåller en dedikation / signatur från mig privat inne i pärmen på boken.

Mitt skrivande är sanningsenliga självbiografiska berättelser om mitt liv som börjar i boken om Olle. I Guds Lilla Barnaskara berättar jag om uppväxten på barnhem. I Tvivlaren beskriver jag mitt liv ut i livet som börjar ute på sjön där jag arbetade i över tjugo år världen runt några varv. I romanen om Mognad beskriver jag min väg in i eget faderskap.

En avslutande bok om Agitatorn har jag börjat att skriva på och som kommer ut i nästa år där jag som individ hittade vägen ut i livet genom politiken och samhällsengagemang jag fortfarande befinner mig i. Styrkan i vad jag gör och håller på med hämtar jag genom min familj som ger mig stöd i mina beslut om vad jag gör och vad jag inte borde göra.

När det gäller mina övriga böcker har jag några kvar på hyllan. Alla finns som ljudböcker och e: böcker. Ljudböckerna kan du lyssna utdrag ur här på hemsidan. Vill du läsa romanerna finns de ett på klick hos Adlibris eller Bokus så har du dem i din dator, telefon eller i paddan som de populärt även kallas för.

Välkommen.

2

Respekt är ordet…

Som politiker får man alltid en smäll då man sticker ut hakan. Kritik ska man ha och få då detta är befogad. Att få slag under bältet är däremot fegt och kränkande. Vad som ändå är mest ifrågasättande är då individer som själva är förtroendevalda väljer att lägga ut nedsättande prologer om andra förtroendevalda. Allt är rent respektlöst i hela sin förlängning. Denna form av retorik är något jag själv har som mantra att inte verka i om jag inte kan ge sanningen ett ansikte som stämmer överens med verkligheten. Lögner med inbakat missnöje försöker jag hålla mig ifrån så gott det går då detta inte inger inte något förtroende överhuvudtaget vilket jag hållit mig till under de fyrtio år jag varit förtroendevald både inom fack och politik.

Personer som själva väljer att trampa i grumligt vatten som förtroendevalda företrädare inger ingen respekt. Politiker som hoppar från tuva till tuva i politiken samtidigt som de för en skamlig retorik riktat mot andra förtroendevalda visar det egna missnöjet som mantra. Fick ett brev ang. mitt skrivande förmodligen för min politiska hemvist och hur jag är som författare. Enligt egen retorik är personen som nagelfarit mig mer kunnig än andra samtidigt som han även ser ned på mig som författare. Säkerligen har jag inte heller skrivit de böckerna jag givit ut om han själv får vara smakdomare. Förmodligen är det någon annan som skrivit mina romaner därför att grammatiken inte är den predikotext han själv efterlyser.

  Här en recension om  mig som författare av någon som ser sig själv som en retorikens mästare. Att jag av recensenter även jämförts med Harry Martinson är inget denne man erkänner eller heller ger betyg för. Är det avundsjukan att inte räcka till själv kan jag undra?

Krister Lumme kallar sig ”författare” säger han . Dock använder han ett språk som är en parodi på svenska och delvis obegripligt. Vänligen se till att han får hjälp med granskning av sina texter innan de publiceras. Han gör sig själv till åtlöje…

Så skriver en man som inte gillar mitt skrivande. Som korrekturläsare lyser det genom raderna här om att jag tydligt inte räcker till den nivå han själv vill finnas på men som han aldrig någonsin heller kommer att nå om han inte visar respekt mot andra med den nedlåtande ton han visar. Som politiker har jag en egen åsikt som alla andra. Det fria ordet gäller lika som för alla i den demokrati vi verkar i. Att lägga munkavle på mig har många försökt göra. Det kommer ingen heller att lyckas med nu heller.

När man sticker ut hakan får man räkna med en smäll. En rak höger är att föredra mot ett slag under bältet. Som politiker och engagerad person föredrar jag att även öppet säga vad jag tycker. Jag kommer aldrig heller att låta mig tystas om jag har något jag vill säga. Vad som är fel och vad som är rätt bör sakligt argumenteras. Om jag är putt eller förbannad kan vara det samma. 

Vad jag mest tycker är trist är då saklighet svänger mot osaklighet. Någon sjöng om avundsjuka. Kungar skall inte heller kritiseras. Håller man inte med skall vederbörande klä skott. Detta faktum kan inte nog sägas i vad som sker i vårt samhälle då det gäller politikerföraktet. Det är alltid lättast att kritisera. Politikerförakt speglar en självbild i jag form där det egna misslyckandet skall hävdas. Jag har själv fått brev som menar att jag borde flytta till ett annat land. En del frågar. Vad skall du klaga på idag då… 

Därmed är även respekten för engagemanget kastad. Lättast är det som jag skrev att kritisera, än att själv engagera sig. Vad som är viktigt är att kritisera personer i sak. Där i ligger respekten. Många föredrar att kritisera enbart person. Det man inte vill veta, läser man inte heller samtidigt som man inte heller tar till sig. Det var ju synd. På mig verkar det som om han är ordentligt putt? Rebell har jag själv alltid varit. 

Socialdemokratin är inte heller perfekt. Varför jag är engagerad är inte för att sitta och säga ja och amen till allt som serveras ifrån partiet. Ordentligt förbannad har jag öppet deklarerat att partiledaren bör avgå redan för något år sedan. Rosornas krig har även rasat i Strängnäs. Därmed är inte sagt att vi eller jag är bäst. Engagemanget är starkt. Lyssnar gör jag i många sammanhang. När jag lyssnat drar jag egna slut satser som jag öppet deklarerar. Mera menade jag. Socialdemokratin har varit ute i många stormar. Dock inte med missnöjet som grund. Vilket jag hävdar är lågt. Lågt är även att kritisera person med osaklighetens mantra planterad i missnöjet. Däri ligger ingen respekt.